Behöver lite kärlek från fel sort

Vaknade runt kvart över elva idag. Jag gick upp, åt frukost som bestod av karamell te i min älskade muminmugg, scrambled eggs och två knäckemackor med smak av kanel, bytte om och satte mig med matten. Satt med matten från ungefär kvart över tolv till tjugo i tre. Sedan tog jag en liten pause och kollade på American Horror Story och nu sitter jag här och ska snart ta och göra klart det sista med matten sedan ska jag nog ta och gå en prommenad med min Håkan i lurarna. Vi hörs kanske senare ikväll. Ha det bra så länge, puss.
 
Har inte visat er denna fina muminmugg. Den förreställer Mymlan. Gillar den så himla mycket.
 
Allmänt | | 3 kommentarer

Fattar ni hur bra detta skulle vara?!



Allmänt, Håkan Hellström | | Kommentera

Han är mitt liv, min anledning till att andas.

Jag sitter här i min säng och tårarna rinner ner för min kind. Just för att det gör så ont, just för att det är så långt kvar tills denna smärta lidras på riktigt. Det är 161 dagar kvar till jag kommer få må sådär bra igen, som jag gjorde för åtta dagar sedan. Det gör så ont för det är nu jag behöver det som mest. Nu när mitt hjärta brister och tårarna faller. Jag vet ärligt inte hur jag skulle klara mig utan Håkan.
 
Ja ni får tycka att jag är jävligt töntig nu men han får mig att orka, orka när jag egentligen bara vill ge upp. Jag tror ingen kan förstå hur mycket han betyder för mig. Nu senast, jag hade sån jävla panikångest innan konserten och bara önskade att allt skulle vara över för att jag klarade inte av allt folk. Jag kände tårarna bränna och hjärtat bulta.
 
Men så fort vi hamnade där vid scenen, 2 steg från Håkan gav sig allt och tårarna rann för att jag var så lycklig. För att han gjorde mig så lycklig. Hans närvaro lugnar mig, han får mig att andas igen. Han får mitt trasiga hjärta att bli helt för en stund. Han får mig att glömma allt för en stund. Han är mina ångestdämpande, mina rakblad. Det är med honom jag lindrar min ångest. Han har hjälpt mig så jävla mycket, mer än han någonsin kommer förstå. Det gör ont i mig att han inte vet hur mycket han betyder för mig och att jag inte fått träffa personen som gör mig hel, för det är det han gör. Han håller ihop mig. Hans röst får mitt hjärta att pumpa även fast jag vill att det ska sluta pumpa. Men snart står jag där igen och gråter, skriker, dansar till min älskade med min tjejer förhoppningsvis. Åh det finns inget jag längtar mer till än det. 
7 juni 2014 är dagen jag kommer få leva igen.
 
 
Ord kan inte bskriva min kärlek till honom. Orden jag skrivit här är inte tillräckligt. De kan inte visa alla de känslor som jag har för den här mannen. Jag har många gånger sagt att jag ska ha en del av honom på min kropp. Hans namn vid handleden och folk har så sagt till mig "Nej Emma, gör inte det, du kommer ångra dig, du kommer växa upp och kanske växa ifrån honom, fattar du?" Men det spelar ingen roll för han kommer aldrig försvinna ur mitt liv, även om jag nu mot förmodan skulle sluta lyssna på hans musik så skulle han fortfarande vara den som hållit mig vid liv så många miljoner gånger. Han kommer alltid vara min hjälte och aldrig någonsin kommer jag glömma honom och vad han gjort för mig. Så jag lovar er att en dag kommer hans namn sitta där ovanför mina förbaskade ärr, som han hjälp mig att sluta skapa.
 
 
Håkan Hellström, Känslor/Åsikter | | 3 kommentarer
Upp