Tack för att du var där för mig när hela jag föll i tusen bitar

Det här är min mamma. Hur vacker är hon inte? Hon är den bästa jag vet. Hon skulle göra allt för mig, hon skulle göra allt för oss, hennes barn. Denna människa är så full med kärlek. Men ibland vet varken hon eller jag hur vi ska uttrycka den kärleken gentemot varandra. Så därför vill jag bara uttrycka mig här och nu.
Tack mamma för att du alltid tror på mig, tack för att du får mig att tro på mig själv. Tack för att du alltid, oavsett vad bryr dig om mig. Tack för att du var där för mig när hela jag föll i tusen bitar, när allt jag kände var ren och skär smärta. Jag vill bara att du ska veta hur tacksam jag är över att just DU är MIN mamma. Det finns ingen annan i denna värld som jag hellre skulle vilja ha som mamma än du. Att ens bli hälften så bra mamma som du när jag blir mamma duger, för det är så mycket bättre än de flesta mammor. Jag älskar dig av hela mitt hjärta mamma!♥
Allmänt | | Kommentera

Jag vill bara inte känna mig så ensam längre, är det så mycket begärt?

Idag är en sån där lördag kväll som vilken annan lördag kväll som helst i mitt liv. En sådan där lördag kväll då jag ligger i sängen och kollar på serier. Men just denna kväll så känns det som att jag vill något mer, jag vill umgås med någon och slippa känna mig så jävla ensam. Jag vill ta en prommenad och bara prata om allt mellan himmel och jord, jag vill bara inte känna mig så jävla ensam som jag gjort på senaste tiden. Jag tror att jag upptäckte förra helgen hur underbart jag tyckte att det var att bara umgås och vara runt människor till sent på kvällen. Jag tror jag insåg hur mycket jag behöver socialisera mig med andra än just min familj. Men samtidigt så tar just nu ångesten och det mörka död på mig. Det är som att all energi har runnit ur mig likt luften ur en badboll. Jag vill göra något men mitt psyke säger nej.
 
Jag vill gå på fester och hänga med vänner som alla andra i min ålder men istället isolerar jag mig och gömmer mig bakom skolböcker. Jag vill lära mig att sluta vara så rädd för att träffa nya människor. Jag vill kunna vara en sådan person som kan prata med vem som helst utan att det könns som att jag ska kvävas. Jag vill inte växa upp och ångra att jag inte levde, att jag inte träffade nya människor. Tänk om jag missar att lära känna någon som kunde ha blivit den viktigaste personen i mitt liv. Jag vill inte vara den som växer upp och aldrig varit kär och aldrig försökt. Jag vill veta hur det känns att få mitt hjärta krossat. Jag vill veta hur det känns att vara sådär upp-över-öronen-kär. Jag vill veta hur det känns att få vara en del av ett gäng kompisar. Jag vill veta hur det känns att faktikst ha någon att umgås med. Jag vill bara så jävla gärna ha någon att ta en promenad med sent en kväll och bara prata med.
 
Jag vill bara inte känna mig så ensam längre, är det så mycket begärt?
Allmänt | | Kommentera

I’ve got this sadness disease, how you gonna cure me?

Fråga mig inte vad jag gör med handen för det vet jag inte ens själv, haha.
 
Denna helg har varit så otroligt jäkla bra. Den började med att jag i fredags packade min väska under tiden jag kollade på fem avsnitt av min nya drog Orphan Black för att sedan vid 14.30 ta bussen mot Hallsberg. Där hämtade Sara och hennes mamma upp mig och vi åkte hem till henne så jag kunde lämna min grejer då jag skulle sova hos henne fredag till söndag. Sedan var hennes mamma gullig och skjutsade oss till tåget för att där möta upp Ida och åka till Örebro för att gå på Yeah festivalen. Ja var så otroligt taggad och himla lycklig för jag skulle få se mina nya favoriter Urban Cone men även min älsklings-Markus. Åh som jag längtat att få se honom. Vi blev insläppta runt 17.20 någon gång och gick direkt till scenen där Urban Cone skulle spela. jag stod där längst fram med kravallen mot bröstkorgen, så fint. Vi väntade sisådör en timma och sedan körde de igång. Det var så himla bra att jag inte riktigt vet vart jag ska ta vägen. De var inte endast helt otroliga på det de gör utan även så himla mysiga och sköna. Efter det gick vi för att jag skulle fylla på pengar på min telefon så jag kunde svara på sms av min oroliga far. När vi kom tillbaka märkte vi att Urban Cone stod och signerade osv så jag och Ida köpte oss varsin tygpåse av dem och skulle precis gå fram när de går därifrån. Ida springer i kapp och vi fick autograf av en av bandmedlemmarna vilket var helt okej ändå. Efter det så gick vi runt på området lite och lyssnade på musiken som spelades. Senare på kvällen gick vi mot nästa scen där Markus skulle spela. Det var så himla fint och jag är så glad att jag äntligen fått se honom. Lyckliga och nöjda åkte vi hem och sov.
 
På lördag var det inte några artister jag egentligen ville se men kände att jag ville gå ändå bara för att komma ut och göra något för en gång skull. Vi åt innan vi åkte och när vi kom dit satt vi i gräset och lyssnade på lite musik och pratade. Det var dock inte lika bra väder denna dag utan det var lite ruggit och det bliv kallare och kallare ju närmare kvällen vi kom. Jag träffade även min fina Moa, som jag saknat henne. Vi kollade på Labyrint, Linda Pira och även en stund på Hoffmaestro innan vi gav upp och far hem genom frusna och trötta. 
 
På söndagen vaknade jag och Sara runt 09:30 och gjorde mest ingenting tills det för mig var dags att fara hem. De skjutasde mig till Hallsberg och jag tog bussen hem. 
 
Det blev ett jädra långt inlägg men denna helg har verkligen varit hur bra som helst och hur nödvändig som helst. På senaste tiden har jag inte mått speciellt bra utan jag varit sönder stressad ovh kommer även vara de veckor som är kvar till sommarlovet. Jag har känt hur orken tagit sig ur mig och jag följde gamla banor. Därför var denna helg väldigt behövlig. Det blev en pause från allt, det gav mig tid att andas för ett tag. Jag har denna sorg sjukdom och Urban Cone och Markus botade mig för en stund. Denna helg har med andra ord givit mig tillräckligt med ny energi för att klara mig till sommarlovet vilket jag innan inte trodde jag skulle.
Nu ska jag duscha och sedan hoppa ned i sängen och kolla på Orphan Black, ha det fint och sköt om er kära vänner!
Allmänt | | Kommentera
Upp